Frågor och svar kring läs- och skrivsvårigheter och webbplatsen dyslexi.fi

Var hittar man hjälpprogram?

Var kan man fråga efter och köpa programvaror som hjälper studerande med läs- och skrivsvårigheter att skriva?

Talande språkgranskningsprogram säljs bland annat av centralen för forskning i inlärning vid Åbo universitet (Turun yliopiston Oppimistutkimuksen keskus) och Comp-Aid Oy. Nedan länkar till de program som finns att köpa:

På webbplatsen för Förbundet för all inlärning finns exempel på övningsprogram.

Pedagogisk planerare Leena Holopainen
Celia-biblioteket

Till början av sidan

Vad göra när skolan inte vill testa för dyslexi?

Jag har själv läs- och skrivsvårigheter och misstänker att tre av mina fem barn också har det. I grundskolan säger de att det är för tidigt att testa barnen även om de visar tecken på dyslexi.

Om saken inte kan utredas i samarbete med skolan, rekommenderar jag att ni tar kontakt med Förbundet för all inlärning, som har regionala organisationer runt om i Finland:http://www.erilaistenoppijoidenliitto.fi

Om du själv eller dina barn inte är kunder hos Celia-biblioteket, kan ni bli det genom att skicka ett intyg över dyslexi till biblioteket. Efter det kan ni låna skönlitteratur och faktaböcker som talböcker helt kostnadsfritt. I sortimentet finns också ett stort antal läroböcker som är avgiftsbelagda.

Mer information: http://www.celia.fi

Informatör Johanna Kainulainen
Celia-biblioteket

Till början av sidan

Är det fel om en elev får delta i prov muntligt och använda dator i skolan?

Jag önskar att mitt barn, som har läs- och skrivsvårigheter, fick använda dator i skolan och delta i proven muntligt. Är detta fel pedagogiskt sett?

Enligt min uppfattning betraktas det förfarande som du nämner inte som felaktigt. Det kräver naturligtvis extra satsningar av läraren när ett prov ska göras personligen med en enda elev, när prov vanligen skrivs av hela klassen på en gång. Det kan också väcka avund om en elev får använda dator men de andra inte. Det här kan vara några orsaker till att lärare ibland ställer sig avvisande till stödåtgärder av detta slag. Men det går alldeles bra att föreslå sådana åtgärder, om de rekommenderats för eleven. En annan möjlighet är naturligtvis att läraren inte beaktar stavfel och “textens nivå” i realämnesproven. Det går faktiskt långsammare för en dyslektiker att skriva och ändra provsvar för hand än för andra. Det kan i sin tur kompenseras med extra tid, om det inte är möjligt att använda dator eller delta i proven muntligt.

Neuropsykolog Johanna Nukari
Stiftelsen för rehabilitering

Till början av sidan

Har svårigheter att förstå läst text alltid koppling till dyslexi?

Jag arbetar med dyslektiker i skolan. Jag funderar på studerande som har svårigheter ENDAST med att förstå läst text och som inte har problem med något annat, t.ex. med att skriva, med tekniska läsfärdigheter osv. Är det alls fråga om dyslexi, eller har t.ex. det att man har ett begränsat ordförråd, att man inte läst mycket eller saknar lästeknik större betydelse i dessa fall? Det är också verkligen svårt att upptäcka svårigheter med att förstå tal. Kan förmågan att förstå tal mätas med någon indikator eller något test?

Alla de faktorer som nämns ovan kan faktiskt bidra till att en person endast har svårt att förstå läst text. Även svårigheter med uppmärksamheten kan göra det svårare för eleven att förstå det lästa, om tankarna alltid flyger sina egna vägar när eleven börjar läsa. Ouppmärksamma barn eller unga är inte alltid överaktiva, och då kan dessa elevers svårigheter med uppmärksamheten lättare förbli oupptäckta. Det kan också vara fråga om specifika språkstörningar, och då syns svårigheterna med att förstå sannolikt också i förmågan att förstå tal.
Det är sant att det är svårt att observera och bedöma förståelsen av tal eftersom det finns så många inverkande faktorer som kan komplicera saken och dölja den verkliga orsaken till störningen (eleven förstår inte, eller koncentrerar sig inte på att lyssna, eller har kanske nedsatt hörsel).

Psykologer och talterapeuter har olika metoder för att bedöma förmågan att förstå tal, men jag vet tyvärr inte om det finns några mer allmänna metoder som alla skulle kunna använda. Eftersom det är en krävande uppgift att utföra bedömningen, är det naturligtvis ingen dålig idé att låta en expert ta hand om den. Om ni har misstankar om problem, lönar det sig således att skicka personen till undersökningar.

Neuropsykolog Johanna Nukari
Stiftelsen för rehabilitering

Till början av sidan

Finns det en underart av dyslexi som gör att man inte kan skriva b och d?

Finns det någon underart av dyslexi som gör att man inte kan skriva bokstäverna b och d? Jag har betraktat mig själv som unik eftersom jag inte kan skriva bokstäverna b och d utan mallar när jag skriver för hand. Jag är 40 år. Det är lätt att skriva på maskin och jag arbetade som sättare i 10 år, men för hand är det svårt. Det framgick nyligen att min yngre dotter, 7 år, har samma problem. Själv lärde jag mig att läsa när jag var 8, men dottern läser redan på finska och svenska, även om det går långsamt. Jag gjorde snabbtestet för dyslexi och fick resultatet 9/22. Har vi en egen störning av något slag?

Det är i själva verket mycket vanligt att bokstäver byter plats eller blandas samman hos en dyslektiker, och det är ofta just bokstäverna b och d vållar problem. Det är således inte fråga om en störning som är speciell just för er.

Neuropsykolog Johanna Nukari
Stiftelsen för rehabilitering

Till början av sidan

Vilka tester?

Jag är en kvinna på 25 år. Jag har redan en gång försökt att studera i yrkeshögskola, men körde fast i främmande språk. Jag frågade min lärare vad jag skulle ta mig till och hon kunde inte riktigt ge mig råd, och då blev jag deppad och hoppade snart av studierna. Jag ångrar mig nu, och jag skulle vilja studera färdigt och avlägga examen. Jag har arbetat i branschen i 3 år och känner den som min egen.

Jag behöver uppenbarligen ett nytt intyg på min dyslexi eftersom läraren i engelska vid yrkeshögskolan fastnade för att mitt intyg var gammalt. Jag genomgick de neuropsykologiska undersökningarna år 2000. Kan jag ta mig till testerna via hälsovårdscentralen, eller ska jag boka tid till en privat test?

När man varit på neuropsykologisk undersökning i ungdomen kan det vara motiverat att söka sig till testerna på nytt när man blivit vuxen. Dyslexin i sig försvinner dock inte när man blir vuxen och därför är det rekommenderat att också ge dem som visar upp äldre undersökningsresultat de lättnader som dyslektiker behöver.

Neuropsykologisk undersökning är den grundligaste metoden att utreda utvecklingsmässiga inlärningssvårigheter och du kan få remiss till en sådan undersökning av hälsovårdscentral- eller företagsläkaren. Problemet är dock att dessa remisser inte alltid går igenom vid sjukvårdsdistriktets polikliniker, där resurserna är knappa och akuta sjukdomsfall kör förbi dessa “icke brådskande” fall. Om man inte får möjlighet till undersökningen på den offentliga sidan, är det alltid möjligt att söka sig till den privata sektorn. Också speciallärare gör tester i anslutning till dyslexi. Dessa tester är något förmånligare än de neuropsykologiska undersökningarna. Dessa tester är mer begränsade – de fokuserar på själva dyslexin och gör inte en mer omfattande bedömning t.ex. av minnet.

Det lönar sig att be att den som utför undersökningen antecknar rekommendationerna för specialarrangemang vid studierna i utlåtandet om undersökningen. Det kan också vara bra att be om att få ett separat intyg om dyslexi (sehttp://www.opioppimaan.fi/oppimisvaikeudet/tunnistus/tutkimuksen-jalkeen)

Neuropsykolog Johanna Nukari
Stiftelsen för rehabilitering

Till början av sidan

Jag har svårt att hitta ord. Var får jag hjälp?

Jag fick 8 rätt i snabbtestet och jag identifierade mig inte heller som egentlig dyslektiker. Det är ändå jättesvårt för mig att hitta ord när jag pratar och det gör mig ofta frustrerad. Jag stammar inte – jag bara glömmer orden när jag ska tala. Var får jag hjälp med detta?

Svårigheter med att hitta ord skulle kunna peka på en språklig störning av en annan typ än dyslexi (för mer information, se t.ex.http://www.opioppimaan.fi/oppimisvaikeudet/perustietoa/kielellinen-erityisvaikeus)

Det vore bra att få mer ingående uppgifter om problemet för att kunna planera lämpliga åtgärder. Om du misstänker att du har en specifik språkstörning, kan du boka tid hos en talterapeut eller neuropsykolog för att utreda dem.

Neuropsykolog Johanna Nukari
Stiftelsen för rehabilitering

Till början av sidan

Vilka råd kan ges till en elev som drömmer om en akademisk karriär?

Vad bör en elev som har svår dyslexi, men som drömmer om en akademiskt utmanande karriär göra?

Först lönar det sig att söka sig till undersökningar av läs- och skrivsvårigheter, om man ännu inte har genomgått sådana. Undersökningsprocessen för en gymnasieelev kan startas till exempel genom ett besök hos speciallärare. Specialläraren kan bedöma graden av läs- och skrivsvårigheterna och om det kommer fram behov av mer omfattande undersökningar, kan han eller hon remittera eleven till neuropsykologens undersökningar. Det är bra att personen i fråga får själv en heltäckande uppfattning om sin svårighet och förstår hur läs- och skrivsvårigheterna kommer till uttryck hos honom eller henne, och vilka de egna starka sidorna är. Detta hjälper till att planera studierna och stödmetoderna.

Utifrån undersökningen kan specialläraren (eller psykologen) ge rekommendationer för hur svårigheterna kan beaktas vid studierna. Dessa rekommendationer kan också tillämpas vid fortsatta studier. Sådana rekommendationer kan till exempel vara extra tid i proven och möjlighet att tentera kurser i mindre delar eller visa sina kunskaper på något annat sätt än genom att tentera osv.

Dessutom lönar det sig att redan från början ta i bruk olika hjälpmedel och stödmetoder som hjälper med att man klarar sig med sina läs- och skrivsvårigheter. Sådana kan till exempel vara ljudböcker, olika elektroniska översättare som hjälper med en text på främmande språk, tankekartsprogram, datorns talstöd osv. Det lönar sig också att våga be lärarna och studiekamraterna om hjälp. Om läraren inte har gett föreläsningsanteckningarna på förhand trots utlåtandet om läs- och skrivsvårigheter, så kanske en studiekamrat kan överlåta sina egna anteckningar så att man själv kan koncentrera sig på att lyssna och tillägna sig saker utan att behöva skriva, vilket kan störa koncentrationen.

Dessutom har universitetet studiepsykologer som man vid behov kan anlita, om studierna börjar gå trögt. Det är också möjligt att ansöka om neuropsykologisk rehabilitering som ersätts av FPA, om läs- och skrivsvårigheterna på ett betydande sätt försvårar studierna.

Neuropsykolog Johanna Nukari
Rehabiliteringsstiftelsen

Till början av sidan

Var får man hjälp om man inte är i skolan?

Tack för snabbtestet. I slutet av testet står att “Utgående från undersökningar kan dyslexi konstateras av en speciallärare, en talterapeut, en psykolog eller en neuropsykolog.. Utgående från undersökningar kan också en läkare fastställa en diagnos över läs- och skrivsvårigheter”.

Hur lönar det sig för en vuxen som INTE är i skolan att sköta om det här? Jag är en ung vuxen under 30 år. Jag tappade intresset för studier, eftersom jag inte klarar av skriftliga uppgifter och läsning. I yrkeskolan gick det mycket bra i icke-teoretiska saker, men jag kunde inte ens tänka mig att utbilda mig mer eftersom jag inte klarar av skriftliga uppgifter hur än jag försöker.

När man ännu funderar på yrket, studierna och karriären lönar det sig absolut att boka tid till yrkesvalspsykologen vid arbetskraftsbyrån och lyfta fram att inlärningssvårigheterna påverkar de egna planerna och de eventuella studierna och valet av bransch. Yrkesvalspsykologerna gör sina egna tester när de bedömer lämpligheten för olika yrken, och dessutom har de anslag att i sådana här fall remittera personen till neuropsykologiska undersökningar där inlärningssvårigheterna utreds. Utifrån denna undersökning kan kunden tillsammans med yrkesvalspsykologen fundera på lämpliga karriäralternativ och stödåtgärder.

Som uppmuntran kan konstateras att det absolut lönar sig att skaffa hjälp och utreda den egna situationen. I projektet Opi oppimaan (lär dig att lära) som leds av Rehabiliteringsstiftelsen var de äldsta deltagarna över 60 år gamla! Även i denna ålder ansåg de att de hade nytta och fick hjälp av tjänster som var riktade till människor med inlärningssvårigheter.

Neuropsykolog Johanna Nukari
Rehabiliteringsstiftelsen

Till början av sidan

Kan jag ha dyslexi även om snabbtestet inte tyder på detta?

Jag gjorde snabbtestet på webbsidan och resultatet var intressant. Jag svarade nej på över hälften av frågorna, men jag har konstaterats ha svår dyslexi. Särskilt var jag road av frågan om användningen av kartan och att gå vilse på en ny ort: jag är den bästa i min bekantskapskrets att läsa karta och jag kan efter att ha en gång tittat på kartan röra mig utan kartan utan problem.

Snabbtestet är en checklista på en allmän nivå. Det ger en vägledande bedömning om det kan vara fråga om dyslexi, och de egentliga undersökningarna görs alltid av en expert.

De flesta frågor i snabbtestet gäller uttryckligen dyslexi, men det finns också frågor som kan gälla andra inlärningssvårigheter. Frågan om förmågan att läsa karta gäller mer gestaltningssvårigheter (som en person med dyslexi också kan ha, men nödvändigtvis inte har).

I och för sig är det möjligt att en person har svår dyslexi, men ändå svarar ja på mindre än hälften av frågorna. Då är det sannolikt fråga om en sådan lycklig situation att svårigheten är mycket snäv. Således anknyter svårigheterna endast till några delområden i testet, men kan på dessa vissa delområden vara svåra (man kan till exempel läsa väldigt långsamt eller ha mycket svårt att lära sig främmande språk, men har inga problem med att koncentrera sig, motta tal eller stora svårigheter i arbetsminnet).

Neuropsykolog Johanna Nukari
Rehabiliteringsstiftelsen

Till början av sidan

Varför finns det ingen information om dyskalkyli på webbplatsen?

Varför finns det ingen information om dyskalkyli på webbplatsen?

Som tyngdpunkt på webbplatsen Dyslexi.fi har valts läs- och skrivsvårigheter. Inlärningssvårigheterna hänger mycket tätt samman med varandra, eftersom de ofta är överlappande, dvs. en och samma person kan ha många olika slags inlärningssvårigheter.

Svårigheter i matematik (dvs. dyskalkyli eller störning i räkneförmåga) förekommer åtminstone i viss grad tillsammans med läs- och skrivsvårigheter. Enligt en finländsk bedömning var andelen överlappande svårigheter i läsning och matematik bland 9–12-åriga 43 %. Det verkar också att förekomsten av matematiska inlärningssvårigheter som en enda snäv inlärningssvårighet är mer sällsynt än dess förekomst tillsammans med andra inlärningssvårigheter. Detta motsvarar också min kliniska erfarenhet, jag har aldrig undersökt en person som endast skulle ha haft svårigheter i matematik utan andra inlärningssvårigheter.

Om du söker information om andra inlärningssvårigheter än läs- och skrivsvårigheter lönar det sig att bekanta dig med webbplatsenOppimisvaikeus.fi (information på Finska).

Neuropsykolog Johanna Nukari
Rehabiliteringsstiftelsen

Till början av sidan

This post is also available in: Finska